I nio månader låg han i min mage och sparkade mig i revbenen och nu är han redan nio månader gammal. Den här nionde månaden har varit en enda lång sjukstuga hos oss. Oskar har varit förkyld i tre olika omgångar, med feber och hosta och snuva och orimligt dåligt humör. Antagligen har han också en tredje tand på kommande. För tillfället har han äntligen tillfrisknat lite och har som bäst bara lite snuva och hosta kvar.
Oskar har blivit lite mer rörlig på mage, men är nog fortfarande av den latare sorten. Han har ju också ganska bra underhållning då Oliver varit hemma i två veckor nu och spelat pajas. Enligt Oskar finns det ingen som är så rolig som Oliver.
Oskar sitter duktigt på egen hand, men tar sig inte själv upp i sittande ställning ännu. Han försöker dra sig framåt, men blir mest frustrerad. Han har ungefär alla leksaker i hela världen, men leker helst med fjärrkontrollen eller min telefon.
Överlag är Oskar en glad typ - då han inte är sjuk. Han sover bra - då han inte är sjuk - och sover hittills åtminstone längre på morgonen än Oliver gjorde i samma ålder. Ännu vaknar han en gång på natten och vill ha en flaska mjölk, men det är oftast före Martin och jag har gått och lagt oss, så vi tycker att han får fortsätta med det.
Älskade barn, ditt leende gör mig till den lyckligaste i världen.
