tisdag 9 december 2014

Saknad

Idag minns jag min mofi som gick bort för sex år sedan.

Jag sörjer ofta det faktum att Martin aldrig hann träffa honom, han gick bort bara någon vecka före jag och Martin blev ett par. Jag sörjer också att mofi inte fick vara med på mitt bröllop, och att han inte fick se sitt barnbarnsbarn. Mycket har hänt på sex år, mycket som mofi aldrig fick se och uppleva med oss. Men han har ändå alltid varit med. När jag gifte mig bar jag guldarmbandet som mofi gav åt momi, och som momi sedan gett åt min mamma. Han finns på ett foto bredvid vårt bröllopsfoto, och när vår baby föds kommer jag att berätta historier om honom.

Mofi lever kvar i oss alla som kände honom. Han lever kvar i Loskarnäs, i strandvattnet och i stugan och i skogen där vi plockade svamp. Nu och alltid.