fredag 13 december 2013

Seija

I natt låg jag och lyssnade på när Seija argt rev i allt hon fick tag i. Vinden känns nära, nästan intim, när man bor i ett egnahemshus. Jag fick inte en blund medan jag lyssnade på skriket och vinet av vinden och försökte låta bli att tänka på tak som lossar, träd som faller, och glas som krossas.

Halv tre lyssnade jag på UPSen som pep surt när strömmen gick. Och kom tillbaka. Och gick igen. Och kom tillbaka. Katterna sökte trygghet i sängen med oss, och jag steg upp då och då och försökte se om garagetaket satt kvar ännu.

Klockan sex steg jag äntligen upp och gick ut och hämtade tillbaka vår roskis som hade hamnat vid grannens uppfart på andra sidan vägen. Takplåtar som hade lossnat från garagetaket hittade jag i diket och lyfte in i garaget. Senare, när jag kom hem från jobb, såg jag trädet som fallit tio meter från vårt hus, och glaset som gått sönder i lekstugan.

Nu hoppas jag verkligen att det här var den sista stormen för i höst, för jag njuter då inte alls av att ligga vaken hela natten och oroa mig.

Fast å andra sidan så hinner man fundera på en hel massa saker då man ligger vaken en hel natt.

Vad är meningen med livet?

Vad finns bortom rymden?

Vem vässar pennorna på IKEA?

måndag 9 december 2013

Makeover

Min kära syster efterlyser bilder från den färdiga hörnan i vardagsrummet. Nu är det ju så att den stackars hörnan ännu saknar en fåtölj, som nog är beställd men inte kommer att dyka upp i vårt hus förrän sent i januari något tag. Vi har också en soffa på kommande, men den kommer också först i januari. Men tills dess så kan ni få se transformationen från skrikig tapet till halvfärdig läshörna:

Dom betalade faktiskt för den här tapeten.

Kusin Emil visar var skåpet skall stå. "Typ ungefär så här."

Ni kan ju låtsas att det står en vit läderfåtölj här. 

Sedan har jag också bakat pepparkakor idag, så nu doftar huset äntligen jul.


söndag 8 december 2013

IKEA ljuger

Mitt rop på hjälp hördes och mina kusiner Emil och Dennis red in på sin röda paketbils-hingst och slängde ihop vår bokhylla. Nu var den ju sist och slutligen löjligt enkel att bygga ihop. Antagligen den enklaste av alla IKEA-produkter vi har byggt hittills. Som tur är mina kusiner alltför väluppfostrade för att skratta åt oss medan vi fortfarande hörde, och jag försökte lite snällt muta dom att inte berätta åt någon hur enkelt det egentligen var.

Men nu då jag äntligen fått upp bokhyllan via en process som Rube Goldberg själv skulle vara stolt över, så måste jag nog säga att jag är jättenöjd. Men tyvärr verkar det ju som om jag hade packat ner alla mina flickböcker med mina pojkböcker, och tillsammans har dom lyckas föröka sig medan vi varit upptagna med flytten, så jag hade riktigt svårt att få alla böcker att rymmas på bara en bokhylla. Det kan hända att vi får köpa en till lite mindre version av samma hylla så att vårt bibliotek har rum att växa också i framtiden. 

Idag ska vi försöka hitta en stol till vår läshörna, och jag lovar att lägga upp bilder sedan när allt är färdigt. 


torsdag 5 december 2013

Att hitta gamla vänner

Snart är det jul..

Tänk att tiden går så fort. Efter en evighetslång sommar och höst då vi väntat och väntat och väntat lite till, bor vi äntligen på fina Medvinden, och nu flyger tiden iväg snabbare än jag kan hänga med.

Trots att vi ännu bor bland flyttlådor och allmänt kaos, så blir det här mer och mer hem för var dag som går. Jag vet exakt var golvet kommer att knarra när jag går genom vardagsrummet. Jag vet vilken strömbrytare som går till vilken lampa. Jag vågar lita på att bilen faktiskt ryms in i garaget, fast det är lika trångt varje gång.

Och jag ser stjärnorna. Efter nio år i Åbo ser jag stjärnorna på himlen igen. Det finns inga starka stadsljus som bleker natthimlen och gömmer stjärnorna bakom en ridå av konstgjort ljus. Nej, där är dom, precis där jag lämnade dem för nio år sedan.

Och snart är det jul.



tisdag 3 december 2013

Hjälp sökes

Martin imponerade stort igår med att hämta spikpistol och kompressor från mamma och pappa och slå upp listerna på väggen, men sedan när vi skulle börja på nästa projekt var det tvärt stopp. De senaste veckorna har vi byggt ihop 14 IKEA-produkter och genom en nästintill darwinistisk process har vi lärt oss att om IKEAs bygginstruktioner säger att man skall vara två, då skall man vara två. Om den säger att man behöver två olika skruvmejslar, en hammare och insexnyckel, då är det precis det man behöver. Om den säger att man skall offra en höna och hoppa på ett ben medan man bygger, då söker man fram en höna. Så är det bara.

Men nu säger bygginstruktionen att vi behöver vara tre glada gubbar för att bygga ihop vår bokhylla. Varifrån skall vi hitta en lättlurad tok som frivilligt hjälper till att skruva ihop världens jobbigaste möbel? 


Dessutom behöver vi tydligen ett vattenpass. Jag skämdes nog lite när jag insåg att vi inte äger ett vattenpass. Nu när jag tänker på saken är det tveksamt om jag ens hittar en blyertspenna bland lådorna just nu.

Om du som läser det här nu äger ett vattenpass och känner dig manad att tillbringa en onsdag kväll i gott sällskap, svärande över en IKEA bokhylla, så lovar jag att bjuda på öl/cider/cokis/kaffe/bulla/pizza/offerhöna. Snälla? I morgon skall det byggas, vare sig vi har en tredje musketör eller inte.

måndag 2 december 2013

Hejdå hemska tapet

Det händer så mycket just nu att jag inte alls skulle hinna med onödiga saker som jobb och sånt. Väggen i hörnet av vardagsrummet som var täckt av en hemsk tapet har nu blivit vackert vit, och hörnet har fått en ny IKEA-lampa. Jag har en vision om en stor bokhylla full med böcker, en bekväm fåtölj, fårskinnsfällar, kanske en golvlampa och en kopp varm kakao. Där skall jag sedan sitta och läsa mörka höstkvällar 2017 då vi äntligen packat upp allt.




Listerna ligger på golvet ännu i väntan på att det magiskt skall uppenbara sig en kompressor, en spikpistol och en MacGyver. Men Martin skulle åtminstone kunna extraknäcka som IKEA-montör nuförtiden. Vi ska ännu pussla ihop en gigantisk bokhylla och några stolar, men det går väl snabbt när man väl kommer igång.

Lite julljus har vi nog fått upp i fönstren också, men annars är det dåligt med julpynt hos oss. Som tur tar grannarna det här med jul på allvar och har ljus då det räcker för hela Medvinden.


onsdag 27 november 2013

What does the fox say?

Jag kommer inte undan den där rävsången. Den finns överallt; i bilen, på jobbet, här hemma... Och inte nog med att den finns i radion och i TV:n, nu finns den också på min kameratidning.


tisdag 26 november 2013

Värmen

På Medvinden sprider sig en mjuk värme i höstkylan. Vi har tänt den första brasan, och jag skulle kunna sitta framför elden hela kvällen och bara njuta av den vänliga hettan i ansiktet och se på lågorna som dansar och leker bakom glaset. Mina iskalla tår tinar och jag känner hur min frusna kropp suger åt sig all värme den kan. Inte så dåligt för en helt vanlig tisdag kväll.


fredag 22 november 2013

Fina familjen

Idag har det blivit bevisat att tre personer kan baka i mitt kök utan att störa varandra alltför mycket. Mamma, Malin och jag har bakat chokladkaka och smörgåstårta, och bra gick det. Nu testar vi vardagsrummet som Martin och jag inte hunnit använda just alls ännu. TV:n står på golvet än så länge, och soffan är helt fel, men i gott sällskap märks det knappt. Gucci ligger och sover på golvet och pappa surfar igenom kanalerna på TV för att se om vi har bättre TV-program här på Medvinden.






Mysteriet

Till min stora glädje och överraskning damp det ner en ÅU i postlådan idag. Nu prenumererar vi ju inte på ÅU, men jag klagar inte. Jag undrar bara vem jag skall tacka.. Julgubben kanske?

torsdag 21 november 2013

God morgon och grattis!

Grattis på födelsedagen, käraste systramin!


Ibland fattar jag bara inte hur jag kan haft sån tur som fått just dig till min syster.
Jag saknar dig där borta i Helsingfors, men jag vet att du har det bra där.
Jag blir så glad varje gång du ringer när du går hem från jobb och vill ha någon att prata med,
och jag ler när Skype ringer och du behöver IT-stöd. 
Jag blir så lycklig varje gång du säger att du är på väg till Pargas och hälsa på,
och jag älskar att skratta så jag gråter när vi sitter vid matbordet där hemma hos mamma och pappa 
och för en stund, är allt som förr.

Men just nu är jag ändå allra gladast för att det är din födelsedag, och det betyder att du kommer hit imorgon och kan hjälpa mig med att hitta rätt målfärg att täcka den där jäkla tapeten med. 


onsdag 20 november 2013

VinterNoll2

Idag var jag till Åbo efter jobb. Det kändes så vant, men ändå så fel, att svänga av för tidigt i rondellen och fortsätta förbi Ljusudda och vidare mot Åbo. I skymningen blev fyrarusningen ett ändlöst pärlband av billyktor, ansiktslösa människor i bilar utan färg och märke. I mitt anonyma mörker sjöng Kent om en iskall vinter -02, och jag tillbringade 20 minuter alldeles ensam med mina tankar och drömmar. 

På parkeringen vid Musti ja Mirri bröts förtrollningen och det var kattmat, apotek och födelsedagsgåvor som gällde. Snabbt in och ut igen. Martin hoppade på vid sitt jobb, och det blev middag på Rax. Imorgon far Martin iväg på karateläger över helgen, och jag får se om jag vågar vara ensam i vårt stora, fina hus. Tur att jag har katter som jag kan skylla på när jag hör konstiga ljud.

måndag 18 november 2013

Tack för rosorna, mamma!

Dagarna här på Medvinden går fort. Ikväll kom mamma och hälsade på i kaoset, och fick kaffe och munk som tack för besväret. Resten av kvällen gick åt till att skruva ihop sängen till gästrummet och bära upp mera saker till övre våningen. Snart ska vi väl nog kunna se vad vi har för färg på golvet här nere. I väntan på det bloggar jag i höstmörkret och låter vaniljdoften från ljuset fylla köket.





söndag 17 november 2013

Nålar och sånt

Det är söndag kväll och jag har ingen aning om vart veckoslutet tagit vägen. Eller egentligen vet jag väl. Igår jobbade jag med säsongsinfluensavaccineringen på hälsocentralen. 463 personer kom och tog vaccin, ungefär 300 av dom genast på morgonen. Det händer något speciellt när man blir pensionerad, tror jag. Plötsligt har man all tid i världen, men ändå måste skynda överallt. Först ska man vara. Kön gick ända ut och runt huset. Senare på dagen fick man vänta högst fem minuter, och ja, vaccinet räckte åt precis alla.

Vi gör om det nästa lördag, så om du själv är över 65, hör till någon riskgrupp, eller har någon i din näromgivning som hör till en riskgrupp, kom och ta vaccinet helt gratis, och så kanske din vinter blir lite trevligare.

Idag har vi äntligen städat färdigt i vår gamla lägenhet. Vi blev så stressade här hemma när stormen Eino höll på att riva taket av garaget så vi for till Åbo istället. Det känns skönt att ha avslutat det kapitlet. När alla sakerna försvinner och bara skalet blir kvar så slutar en plats vara ett hem. Vårt hem är nu här, bland stressade katter och halvfulla flyttlådor och förvirrade rum som inte riktigt vet vad de är eller ska bli.

Men sakta men säkert får vi väl ordning på huset. Vår nästa uppgift är att välja en färg att måla med i vardagsrummet. Kanske något grönt? Eller orange? Vad som helst är bättre än den hemska tapeten här finns nu.





onsdag 13 november 2013

Vill du hälsa på - knacka

De första dagarna med våra nya vitvaror har varit minst sagt intressanta. Saker och ting som inte borde låta låter. Och saker som borde låta låter inte.

När man kör igång tvättmaskinen ger den av sig ett förnöjt pling för att visa att den minsann njuter av att få tvätta mina skitiga handdukar, och sedan när den är färdig sjunger den en liten vers som låter som något ur ett Nintendospel. Mikron skriker argt tills den varma maten är uttagen, och spisen gnäller på allt och alla.

När diskmaskinen blir färdig låter som en sådan där gammal kassettbok, "när du hör det här ljudet, då ska du vända blad". Men rent blir det ju, både kläder och tallrikar, så man skall väl inte klaga. Att sen ringklockan, som är den enda saken i hela huset som faktiskt borde låta, inte låter vad man än gör, det är ett helt annat problem.

söndag 10 november 2013

Lycka är...

...att blogga från eget hem.

De senaste några veckorna har varit en orgie i IKEA och ett evinnerligt Tetris med flyttlådor. Bilvägen från Bruksgatan till Medvinden har blivit längre för var dag som gått, och jag har lämnat en liten del av mig själv kvar i Pargas varje dag efter jobb. Men nu sitter jag äntligen här, på min Ingolf-stol, vid mitt Bjursta-bord, under lampan Hektar, medan Nutid, Hemnes och Metod trängs i köket i vårt alldeles egna, nya, fina hus. Hela huset är fullt av lådor som vi inte ens har hunnit se på, och det står extra möbler överallt. Tre stycken matbord lär vi ju kanske inte behöva.

Ingenting förutom internet fungerar, och nu kallar jobbveckan. Tack mamma för att du lämnade hit en massa mat, det behövdes verkligen.

Men trots att vårt hus ser ut som IKEAs fyndhörna, så är det nog otroligt skönt att äntligen vara här, på min egenhändigt ihopskruvade Ingolf-stol, i mitt nya, fina hem.

måndag 25 februari 2013

Surt, sa räven om pajen

Det börjar vara en tid sedan jag har skrivit någonting här nu igen, men nu när jag faktiskt har bakat någonting värt att visa upp så får jag väl ta och göra det också. Jag bakade nämligen en amerikansk citron-marängpaj igår och bjöd sedan in mamma och pappa på kaffe.


Med tanke på hur mycket som gick fel medan jag gjorde pajen så smakade den otroligt bra. Väldigt stark citronsmak som vägdes upp av den söta marängen. Martin fick ta med resten till jobbet idag, annars fanns det en risk för att jag skulle ha ätit en halv paj till lunch.

Fina tulpaner fick jag också av mamma.



onsdag 2 januari 2013

Och så gick ju världen inte under heller

På alla bloggar ser man årskrönikor just nu, och jag kan ju inte vara sämre än alla andra. Jag har plockat ihop lite foton från året som gått, och insett att det nog trots allt hänt en hel del det här året.


Januari

Martin och jag började året på resande fot och fotade fyrverkerier i Prag. Vi hann spendera några dagar i Berlin också före vi kom hem till Finland igen och Dani bjöd på kaffe och bulla. I januari var Yoda ännu liten och hade just lärt sig komma överens med Pepsi.



Februari

I februari firade vi mammas födelsedag och njöt av snön. Pointless 80 spelade keikka och jag fotade blommor.



Mars

I mars fyllde Anton 16 och jag firade St. Patrick's Day med Pernilla och Maria, och med gröna naglar. Jag åt middag med goda vänner och lyssnade på musik i grottan. Jag bytte också ut min gamla kamera mot en ny och fotade ån i Åbo.



April

I april var det dags att börja fundera på bröllop och vi satt och pysslade med inbjudningskort. Jag åkte till Hesa för att välja tyg till klänningen med Malin, och vi firade vappen på Vårdberget än en gång. Hela månaden fotade jag dessutom som en galning för ett fotoprojekt.



Maj

I maj var Martin och jag till Helsingfors for att titta på Finland-Slovakien, något som visade sig vara otroligt roligt. Jättebra stämning och spännande match. Vi stressade med bröllopsplaneringen en hel del, och jag bakade kanelbullar medan Daniela bakade cupcakes. Pernilla hade födelsedag och bjöd på fest och kaka.




Juni

I juni fyllde jag år och bjöd på kaka. Vi jobbade vidare med bröllopet och firade pappa ute på stugan. Midsommaren firade vi på Lillmälö med grillmat och gott sällskap.



Juli

I juli var det äntligen dags. Möhippa med bästa vännerna och Danielas otroliga bakverk, och sedan blev det bröllop. Dagen grydde regnig och grå, men solen sken då vi sade ja. Bröllopsresa blev det till Turkiet och blåare vatten. Det var varmt, soligt och otroligt skönt att spendera en vecka vid poolen.




Augusti

I augusti vilade vi upp oss, jag genom att spendera tid med vänner och familj, Martin genom att träna 33 timmar karate på en vecka i England. Medan Martin var där lärde jag snällt katterna att äta mat vid bordet och att använda Martins tandborste morgon och kväll. Mamma skaffade också underbara hundvalpen Gucci som jag tog alltför många foton av.




September

Från september har jag inte många foton, faktiskt. De flesta är av höstlöv, Gucci, Yoda och Pepsi, och så mat, förstås. Martin och jag var dessutom till Korpo och åt Buffalos underbara ribs.



Oktober

I oktober var det igen dags for fotoprojekt och jag tog foton av allt och inget.



November

I november var det mörkt och kallt. Vi var till Kyrkslätt på farsdag, och Pernilla hade inflyttningsfest. Malin fyllde år och Martin och jag drömde om Turkiet.



December

December var fullspäckat med program från början till slut. Vi såg Muse spela i Helsingfors, firade lillajul, byggde pepparkakshus och hann vara sjuka före vi for upp till Kristinestad för att fira jul med Martins familj. Vi hann också fira med min familj, se soptaket på gården stå i ljusan låga och sedan ta emot det nya året på Nådendals Spa.