måndag 29 juni 2015

Kärt besök

Idag har vi besökt Nagu. Underbara syster Malin är på besök och tillsammans med mamma, momi och lilla Oliver for vi ut och åka. Fyra generationer i en vacker skärgårdsstad. Vi strosade runt i små och trånga butiker där man inte var blyg för att ta betalt. Oliver fick en mössa av sin momi, och blev tuffaste killen i stan. Vinden var kall, men med en varm baby i min famn och en saknad syster vid min sida märkte jag det knappt.

Jag kom hem med jordgubbar, ärtskidor, blommor, bröd och så mössan förstås. En riktigt lyckad dag som får sin fortsättning i morgon då Oliver och jag får tillbringa dagen i Loskarnäs med Malin och mamma.


söndag 14 juni 2015

Fyra månader

Häromdagen blev vår lilla trollunge fyra månader gammal. På fyra månader har han gått från en gnyende liten varelse i fosterställning till en sparkande skrattande skrikande klimp av egen vilja.



Som fyra månader gammal är något av det bästa Oliver vet att få åka runt på ens axel så han får se sig omkring. Han trivs bara korta stunder på golvet eller soffan före han vill upp igen och utforska världen. Med stora ögon beundrar han lampor, fönster, tavlor, kastruller, blommor och tv. I spegeln bor en annan liten baby som han älskar att prata med.




Fyra månader gammal kan Oliver jollra och väver med hög röst och entusiastiska rop den ena sagan efter den andra medan han upphetsat flaxar med armar och ben. Han skrattar med ljud och ler så stort att han får en liten smilgrop i ena kinden. Det roligaste han vet är när mamma berättar roliga historier med ljudeffekter och yviga gester.

Fyra månader gammal börjar matbehovet vara så stort att sömnen som varit så regelbunden tidigare börjat lida. Mjölk skall serveras ofta och i stora mängder. I och med det har vi nu börjat smaka på riktig mat, men potatis-morotspurén vi bjudit på hittills har mest hamnat utanför munnen efter mycket smaskande.



Och på tal om mat... Allt sätts i munnen. Leksaker, händer, kläder, allt smakar han på. Tummen är den bästa efterrätten. När han blir hungrig har man ungefär 0,2 sekunder på sig att värma mjölk, annars är krisen ett faktum. Arga sparkar, knallrött ansikte och mungipor som pekar rakt neråt, för att sedan övergå i ett allt-är-orättvist-skrik som kommer ända från själen. När mjölken serverats och han har ätit sig mätt leker livet igen och vi har världens mest glada och harmoniska pojke.

Oliver har upptäckt sina egna händer, och kan ta tag i leksaker, som han sedan genast försöker föra till munnen med varierande framgång. Ibland hamnar leksaken i munnen, ibland i ögat, det är inte så noga. Och vaknar gör han gärna klockan fem på morgonen, glad och pigg. Klockan åtta är han sedan så trött att man hinner inte ens få på honom halaren före han sover som en stock.



Fyra månader, alltså. Tänk så fort det går.