Åtta månader

Idag är min fina trollunge åtta månader gammal. 

Vi har firat med babysim i Folkhälsans terapibassäng. Varje söndag värms bassängen till 32 grader och så får Oliver och några andra bebisar leka i vattnet. Oliver plaskar glatt på i vattnet, men det här med att dyka har han inte riktigt fattat tycke för ännu. 

Åtta månader gammal har Oliver en stark personlighet. När han är glad skriker han av skratt, och när han är arg så får man minsann höra att någonting är fel. Han verkar ha oändligt med energi, men när tröttheten slår till så är det bråttom ut i vagnen. 

Oliver ser sig gärna omkring och utforskar världen med stora ögon. Han kommer gärna med och handlar och sitter i vagnen och tittar på alla färggranna paket och främmande människor. När han ser på andra får han allt som oftast ett leende till svar, och viftar förtjust med armar och ben. 

I munnen har han fortfarande bara två tänder, men fler är nog på kommande snart. Oliver snurrar runt från rygg till mage och mage till rygg om och om igen, och drar sig framåt på golvet några centimeter i taget. Han snurrar som en klocka på golvet och försöker allt oftare komma upp i krypställning. Han sitter fint utan stöd, men har en tendens att falla åt sidan eller bakåt så fort man tittar bort. 

I och med att trollungen har blivit lite rörligare och ser mera av världen har också nätterna blivit oroligare. Han bearbetar dagens intryck och sover ofta oroligt. Ibland vaknar han mitt i natten och kan inte somna om. Då får han komma i vår säng och ligga mellan oss och prata för sig själv. I mörket söker han sig riktigt riktigt nära och tankar trygghet. 

Åtta månader gammal ger han oss kramar och kärlek och kladdiga pussar. Han klamrar sig fast och spänner sina små armar hårt runt min hals. Älskade trollunge, guld och diamanter bleknar i din närhet, du är det vackraste smycke jag någonsin haft runt min hals.