Jag sitter och tittar på det svenska programmet Ponnyakuten och funderar på en av livets största frågor. Var mina föräldrar onda in i själen när jag aldrig fick en häst som liten, eller var dom bara riktigt, riktigt smarta?
Som tur hade jag ändå ett skåp fullt av rosa plastponnyer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar