Den sibiriska kylan smyger sig sakta på, sipprar in i ben och märg. Kaamostiden ger vika för solsken och gnistrande snökristaller. Vintern är som vackrast och min morgontrötta kropp tinar inte ens på Golfens överentusiastiska rumpsteksbänkvärmare. Jag fungerar nog inte i ett samhälle där man måste stiga upp när morgontidningen faller in genom postluckan och gå i säng just när man är som piggast på kvällen och det enda som lockar på morgonen är badrummets golvvärme för sängen står bredvid det dragigaste fönstret i lägenheten och kylan om natten får en att drömma mardrömmar och klockan tre vaknar man och inser att armen blivit utanför täcket i något skede och man måste fatta det svåra beslutet om man låter den isiga armen komma in under täcket och förinta den lilla värme man lyckats generera eller om armen får ligga kvar utanför täcket som en acceptabel förlust och förfrysa.
Och nu fick jag huvudvärk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar