fredag 21 oktober 2016

Om att ha ett projekt som går framåt

Nätterna är lite kallare än annanstans här i Ljusudda. På morgnarna är hela världen gnistrande vit och så också bilarna. Jag skrapar rutor och fryser, och kör sedan till dagis där ingen annan bil är täckt av frost.

Tydligen är det bara här nere vid havet som det är så kallt och fuktigt att frosten lägger sig som ett täcke över allt under bar himmel. Så vackert och stillsamt, men ändå är jag nog väldigt glad över att äntligen få köra in bilen i garaget; våra nya garagedörrar kom nämligen igår. 

De är vita och vackra och går upp och ner med endast ett knapptryck inifrån bilen. Lyxen är obeskrivlig efter flera långa vintrar med bilarna under bar himmel. Ännu under hösten blir det några nätter ute i friska luften då det sista skall göras på garaget, men jag ser ljuset i slutet av tunneln. 

Nu gäller det att maximera det användbara utrymmet i garaget. Både garagedelen och förrådsdelen kommer att vara varma, vilket behövs då vi har ytterst lite förvaringsutrymme i huset. Allt vi inte använder regelbundet kommer att föras ut i förrådet. 

Det ska också bli otroligt skönt att få tömma terassen på gamla elgrillar, bildäck, tomma blomkrukor och annat som stått där och skräpat de senaste två åren. Bitarna håller på att falla på plats när det gäller garaget, och för varje sak som blir färdig lyfts en tyngd från mina axlar.

Före dörrarna.

Dörrar på gång. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar