Tassigt

Jag läste någonstans att alla isbjörnar är vänsterhänta.

Jag skulle vilja se den forskare som satte sig ner med 100 isbjörnar och lärde dom skriva bara för att se vilken tass dom använder. 

Jag sätter 10 euro på att han gör magplask.

Mammabloggen

Bloggkommentatorn föreslår att jag skall börja mammablogga för att få flera läsare. Mystiskt, säger jag. Varför skulle nån vilja läsa om min mamma?

Det var nära ögat

Igår kväll var jag och M på väg och rösta tillsammans med min mamma och pappa när vi tog ett varv via den lokala butiken. Medan mamma handlade fick vi andra vandra fritt, och vi strövade omkring bland hyllorna utan vare sig mål eller syfte sådär som kossorna på sommarbete på Iniö. Efter ett tag råkade jag på pappa som hade fastnat vid en hylla med CD-skivor. Han höll en skiva i handen och tittade tankfullt på den. Jag närmade mig från sidan, och såg till min förfäran att hela hyllan var full av Kari Tapios musik. Min förtvivlan var stor och jag insåg ju att utvisning ur familjen var det enda som fanns att göra. Men sedan, sedan vände sig pappa om, och i handen hade han ju inte alls Kari Tapios CD-skiva utan en skiva av Judas Priest.

Min pappa lyssnar inte på Kari Tapio! Livet ler och solen skiner än en gång. (Rykten om att han senare tog tag i en Munamies CD-skiva är totalt felaktiga och har spridits i syfte att svartmåla vår familjs goda rykte.)

2

Idag gäller det, idag ska jag rösta för kung och fosterla... erh, president och demokrati. Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man står där i båset så att man inte i misstag röstar på fel kandidat. Bäst är det ju att ta ett varv via alla bås och kolla att kandidaterna har samma nummer i alla. Står det någon annan där inne och röstar ber man snällt om ursäkt och rekommenderar Kalle Anka för hans liberala åsikt om det urtråkiga byxtvånget. Casual Friday har aldrig varit så casual som när Kalle Anka jobbar på presidentpalatset.

Men jag har ingenting emot byxor, bortsett deras förargliga benägenhet att krympa i tvätten förstås, så jag skall rösta på en riktig karlakarl. Uttryckligen.

Ibland knypplar jag också

När jag startade den här bloggen listade jag den på bloggtoppen.fi, ett finlandssvenskt forum för bloggar, där bloggarna sorteras i olika kategorier och rangordnas enligt hur många besökare man har. I kategorin vardagsbetraktelser ligger jag på plats 88 av 90 för fjärde veckan i rad, vilket ju är en bedrift i sig med tanke på att jag har ungefär 2 besökare i veckan. I fältet där dom bad en beskriva bloggen eller ge en slogan skrev jag "Ziva talar sanning. Mer eller mindre." Men nu undrar jag om jag kanske borde ha gjort som alla andra istället och skrivit nåt i stil med "26-årig pol.kand, på väg mot en pol.mag, jobbar ibland, tycker om långa promenader på stranden och att ta foton av mina katter. Följ med mitt spännande liv." Det verkar åtminstone som om sådana beskrivningar drar mera läsare. Kanske är det värt ett försök?

Meddelande till allmänheten

Det är fredag, sluta läsa bloggar omedelbart.

Arkiveringsbloggen

Dag 2 i fångenskap. Under natten har dammet ökat exponentiellt, pappershögarna vuxit och rummet blivit mindre. Nu känns pensionen omöjligt långt borta, och istället smyger galenskapen sig på. En sak vet jag ändå med 100% säkerhet; K kommer före L i alfabetet. Karlsson före Lindström. Det ni, det är grejer.