måndag 23 januari 2012

Det var nära ögat

Igår kväll var jag och M på väg och rösta tillsammans med min mamma och pappa när vi tog ett varv via den lokala butiken. Medan mamma handlade fick vi andra vandra fritt, och vi strövade omkring bland hyllorna utan vare sig mål eller syfte sådär som kossorna på sommarbete på Iniö. Efter ett tag råkade jag på pappa som hade fastnat vid en hylla med CD-skivor. Han höll en skiva i handen och tittade tankfullt på den. Jag närmade mig från sidan, och såg till min förfäran att hela hyllan var full av Kari Tapios musik. Min förtvivlan var stor och jag insåg ju att utvisning ur familjen var det enda som fanns att göra. Men sedan, sedan vände sig pappa om, och i handen hade han ju inte alls Kari Tapios CD-skiva utan en skiva av Judas Priest.

Min pappa lyssnar inte på Kari Tapio! Livet ler och solen skiner än en gång. (Rykten om att han senare tog tag i en Munamies CD-skiva är totalt felaktiga och har spridits i syfte att svartmåla vår familjs goda rykte.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar