3 år

Det har varit tyst här på bloggen, men desto mer har hänt i blåa huset på Medvinden. En liten älskad har blivit stor, och en till liten älskad har flyttat in med oss, men mer om babyn senare, för den 11.2 fyllde faktiskt Oliver 3 år. 

Nu är Oliver ingen baby mera. Nu pratar han i ett, och pratar han inte så sjunger han, och sjunger han inte så skapar han ljud på något annat sätt, ofta väldigt högljutt. Om Oliver är vaken har vi inte en tyst minut här i vårt hus.

Oliver ser nu mer och mer ut som en stor pojke. Håret står alltid på ändå, och kläderna är ALDRIG rena. Han har ett temperament som heter duga, och har extremt bestämda åsikter om hur saker och ting skall göras. Gör man någonting på fel sätt är hela dagen förstörd, men tyvärr vet man sällan att det är fel sätt före det är för sent. Vi grälar ofta, men kramas också när vi grälat färdigt. 

Oliver tycker fortfarande om bilar i alla former och kan tillbringa långa stunder med att rada alla sina dussintals småbilar i långa rader. Han börjar också ha ro att se på tv-program, och har bland annat upptäckt Mumin. Han räknar och förstår grundkonceptet med plus och minus. Om kvällarna läser vi sagor, men ändå är favoritböckerna fortfarande pekböcker med bilar. 

Klok och lillgammal är han, och är nu så stor att han har helt egna vänner som han bjuder hem för att leka med. Han är artig och nyfiken, ibland blyg, men det går snabbt om. När han kramar mig och säger att han älskar mig så skulle jag ge honom himlens alla stjärnor om jag bara kunde.

 

Min trollunge, mitt hjärta, älskade lilla människa.