måndag 28 september 2015

När morgonen kommer tidigt

Vi har haft några dåliga nätter här i blåa huset. Oliver vaknar mitt i natten och somnar inte om. Vi smeker honom på håret och ger honom nappen, tar honom till vår säng, värmer mjölk och viskar, "sov nu, älskling, det är natt ännu." Ingenting hjälper.

Frustrationen blir stor. Ibland bränner tårarna bakom ögonlocken när jag klockan 5.30 kokar gröt och redan har varit vaken i flera timmar. Men hur dålig natten än är, så blir allt ändå lite bättre när solen går upp. Då kramar jag min utmattade trollunge, lägger honom i vagnen och så går vi en sväng.





Gatan är tyst och vi går ensamma medan dimman ännu ligger i tunga sjok över marken och döljer gårdagen. När vi går längs med gatan skingras dimman och gör plats för den nya dagen. Solljuset filtreras genom höstlöven och på sandvägen möter vi två rådjur som skuttar iväg genom skogsdungen. Tjugo meter bort stannar de och tittar på oss, tillfreds med att dela morgonen med en trött mamma och en trollunge i en vagn. 

I vagnen sover äntligen min trollunge med mössan nerdragen över ögonen och frisk luft i lungorna. När han vaknar igen är han glad och pigg och redo för vad än dagen för med sig.









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar